Hej alla MI-intresserade i primärvården!
Måndag 28 januari
2019:
Premiärdags! Här kommer
ett första inlägg från MI-teamet och vi hoppas att du vill följa oss här och ha en dialog med
oss om Motiverande samtal, MI: om allt mellan senaste nytt från oss om fortbildningsaktiviteter och
forskningen om MI till dina erfarenheter, frågor och synpunkter om att använda
MI med patienter.
Bloggen är tänkt att vara en blandning av nyhetskälla och inspiration och att du går härifrån
stärkt, berikad och med en känsla av att det var värt att logga in, att det gav
mersmak och att inläggen kanske sår frön till
egen utveckling av MI. Välkomna att följa oss !
Nytt år, kanske nya löften, löften om förändring….. Måste
börja använda tandtråd. Vill begränsa
mitt mobilanvändande. Behöver stänga
av serierna klockan 23 senast. Kan ta
med matlådor till jobbet. I MI kallas detta
förändringsprat dvs det som personen
uttrycker i form av önskan, behov,
förmåga och skäl till att vi funderar på att göra en förändring. I MI kallas det också för målbeteende dvs beteende som personen själv kan ändra på ” att
börja träna” ” att sluta röka”, att halvera alkoholkonsumtionen”.
Ja, så kan några av våra löften låta och vi kämpar kanske
fortfarande med dem såhär i slutet av oxmånaden januari. Något kanske vi redan
har gett upp och tänker ”att det var inte läge nu”, ”det tar jag tag i sen”, ”det
var inte det viktigaste ”.
Det är bara att bestämma sig ”, ”det är bara att göra” hör
vi ofta. Om det bara vore att göra/bestämma sig så varför gör då inte fler
människor förändringar av tex
levnadsvanor? Vad är det som
håller oss kvar i nu-läget fast vi vet att det är skadligt att äta onyttigt och
vara stillasittande? Skälen kan vara
många och ibland inte helt synliga för oss själva ens. Kanske är allt ett enda
virrvarr av tankar och känslor om saken,
dilemmat. Kanske sitter vi inte inne på den kunskap som skulle kunna vara
ögonöppnande för oss. Kanske avbryter vi tanken innan den ens får ta form med ”
vi har alltid gjort såhär i vår familj.
Om/när vi har kommit
en bit på väg, står vi där och väger för eller emot, för en monolog med oss
själva, funderar om det är värt att göra den kanske mödosamma resa som
förändringen kan innebära. Och vi kanske
räds för det kan vara både skrämmande, svårt och skamfyllt att börja titta på sitt
nuvarande beteende/liv, våga blicka
framåt och se fördelarna med att göra förändringen. Förhoppningsvis att dessa fördelar blir fler och mer lockande än de med
nuläget.
Kanske känner vi att vi kan klara av att göra förändringen
på egen hand eller med vår
närmsta omgivnings stöd. Eller kanske står vi bara och stampar och känner en känsla
av blandad uppgivenhet och ett sista uns av hoppfullhet ”Sista chansen nu, i år ska det ske, kanske
går det om jag söker professionell hjälp/stöd”. ”Har hört att på vårdcentralen finns det
distriktssköterskor som erbjuder motiverande samtal om levnadsvanor och
dietisten/fysioterapeuten på primärvårdsrehabiliteringen erbjöd visst min
granne det senast hen var där, kan det vara något för mig? ”
Att utforska olika scenarier av beteendeförändringar
tillsammans med en MI-behandlare i MI-anda dvs i ett klimat som är
värderingsfritt, lyhört, empatiskt, autonomistödjande ja, accepterande kan
kanske vara ett sätt att hålla nyårslöftena. En MI-resa..…..med professionellt stöd. Vad tänker du om detta ?
Anne Claesson, MI-utbildare
Vi är redan igång! Ett
axplock från våra fortbildningsaktiviteter januari och februari:
Uppdragsutbildning, KI, MI i primärvården, 7,5 hp avslutades den
21/1.
Nyheter:
·
MI grundkurs för elevhälsan
·
24-25 januari
Grundkurs för rehabkoordinatorer (REKO), blev fullbokad direkt.
·
MI grundkurs skype 31/1-1/2 och MI grundkurs 14-15/2 för all vård och
rehabpersonal
·
Kollegial handledning för all vård och
rehabpersonal
·
Kollegial handledning för REKO
Läs mer och boka in dig via:
