Tankar av: Elin Holmgren, Distriktssköterska vid Alviks Vårdcentral som går uppdragsutbildningen: Motiverande samtal för primärvården. KI uppdragsutbildning 7,5 Hp, via APC.

Samtal med hjälp av MI eller enbart av verktygen som finns inom MI blir ofta effektivare vilket Mats berör i Podden. Mats tar upp de ämnena och verktygen som tilltalar oss som behandlare och pekar på hur mycket mer verksamma mötena kan bli. Exempelvis beskriver han hur vi genom att vara nyfikna och ställa öppna utforskande frågor kan erhålla en fin kontakt med patienten och få mycket information om patienten och dess mående. Om vi sedan reflekterar och återger vad patienten berättar för oss kan ofta patienten själv komma med realistiska förslag på lösningar eller uppmärksamma ett problematiskt beteende. Att samtala på detta sätt med patienten och med så lite, erhålla så mycket information och insikt tilltalar oss som behandlare och väcker ett intresse för MI.

Jag träffar många patienter enbart en gång för hjälp med exempelvis en omläggning eller injektion och har ibland funderat över att samtala om levnadsvanor men känt att det blir svårt att följa upp och därav avvaktat. Efter podden väcktes tanken om att kunna så ett frö om förändringar som sedan behandlande läkare, dietist eller fysioterapeut kan spinna vidare på.

Många gånger uppfattar jag att patienterna är i behov av att få samtala om levnadsvanor och har en önskan om förändring men att vi inte får tiden, eller i alla fall inte upplever att vi har tid för längre samtal. Efter podden och den desto längre utbildningen (MI i primärvården, 7,5 Hp via KI och APC) jag går upplever jag att bara ställa en öppen fråga såsom ‘’hur känner du kring blodtrycket som vi precis mätte’’ kan leda långt och även att använda MI under ett kort besök såsom ett 15 min besök kan leda långt och bidra till att vi kan nå en större population som behöver förändra sina levnadsvanor. Jag tror att om samtliga yrkeskategorier samverkar och använder MI verktyg kan flera patienter vara nöjda med sin vård och vilja utföra förändringar som gynnar sin egen hälsa och samhället.

I telefonsamtal (alkohollinjen) förlorar vi vissa av våra verktyg såsom att läsa av kroppsspråk och ögonkontakt. Vi förlorar även möjligheten att med hjälp av vårt kroppsspråk som behandlare förmedla empati och partnerskap. För att kompensera detta kan ett ökat behov av att betona autonomi och ge bekräftelse finnas vid telefonsamtal jämfört med ett personligt möte med patienten. Att öka bekräftelser och autonomin i samtalet anser jag kan leda till att vi tydliggör att patienten är en expert på sin upplevelse och betonar även att det är du som bestämmer över ditt liv vilket ger positiva effekter vid MI. Det upplevs även betydande att använda sammanfattningar och komplexa reflektioner tydligt för att uttrycka att jag som behandlare aktivt lyssnar.

Under min specialistutbildning skrev jag min D-uppsats om när MI används vid behandling av övervikt och fetma hos barn och ungdomar vilket har lett till att jag läst en hel del artiklar om barn och MI. Ämnet fångade mitt intresse tidigt under utbildningen och efter VFU i skolhälsovården och BVC växte intresset. Resultatet av vår uppsats var att när barn erhåller MI utöver justeringar i fysisk aktivitet och kost erhölls inte enbart reduceringar i kroppssammansättningen utan även livskvalitén och tilltron till sig själv ökade samt följsamheten till behandlingsplanen ökade vilket vi tyckte var fantastiskt. Uppsatsen heter Att motivera barn och ungdomar med övervikt till en beteendeförändring - en distriktssköterskas utmaning.

 Rättningsreflexen

  ”Ibland är det svårt att hålla sig själv tillbaka"

"Ja exempelvis när en person ringer och vill ha en tid till läkaren och jag erbjuder en snar tid eftersom det just blivit ett återbud. Det är ju så svårt med läkartiderna. Då vill hen inte ha den tiden och blir förbannad över att då får hen vänta en månad. Det gör att jag kan gå igång, faktiskt. Det är svårt att vara empatisk och förstående då”.

”För mig är det svårt att förstå varför vissa inte tar läkemedlet så som jag skrivit ut det"

"Fattar dom inte vad de riskerar? Vad är det som hindrar? Ja jag känner mig ganska så irriterad på det, faktiskt. Det kan bli ganska svåra konsekvenser av att göra så, som de kanske hade sluppit, om de tagit läkemedlet så som jag förskrev.” 

 

Känner du igen dig? Det handlar om den så kallade rättningsreflexen, som vi diskuterar på våra MI-kurser. En reflex vi människor ofta tar till för att ställa till rätta, tala om vad som är fel och hur det ska lösas. ”Vi går igång” kanske mera som en akut reaktion än som ett noggrant övervägt agerande.  

Det är inte lätt att hålla tillbaka rättningsreflexen alla gånger, särskilt inte när vi som arbetar inom hälso- och sjukvården oroar oss för hälsan hos den patient vi pratar med och vill hjälpa till ökad motivation av något slag.

Varför är det viktigt?
Vad är det som gör det så viktigt att ”hålla koll på sin rättningsreflex” när vi vill hjälpa en person att göra en förändring? Forskning visar att personer som möts med denna ”rättningsreflex” ofta reagerar på sätt som är motivationshämmande. Vanliga känslor som uppstår kan vara att inte känna sig respekterad, inte lyssnad till eller förstådd. Skam och ilska. De här känslorna medför låg tilltro till den egna förmågan att lyckas göra en förändring och motivationen dalar.

Ett annat sätt att reagera på ”rättningsreflexen” är att bli arg och försvara sig. Det kan göra att argument stärks för ”icke förändring”, fler argument kan hittas för att inte förändra. Det verkar som att det är viktigt vad personen själv säger och argumentera för mera viktigt faktiskt, än vad andra talar om för den. Det blir motsatsen till samarbete och personcentrerad vård, helt enkelt.

Ytterligare ett vanligt sätt att reagera då någon ifrågasätter ens handlingar är att undvika sådana situationer då det finns risk att det händer. Exempelvis genom att utebli till besök, bli passiv eller dra tillbaka sitt engagemang. (Miller & Rollnick (2013) Motiverande Samtal. Att hjälpa människor till förändring.)

Steg för  steg
Första steget är att uppmärksamma när rättningsreflexen gick igång. Vad var det som hände? Vad var det som gjorde att du ”gick igång”? Var nyfiken och vänligt intresserad av ditt eget beteende.

Nästa steg är reparera samarbetet då det brutits, att återskapa en tillit och ett engagemang.

Sen, framöver kanske att du hinner stoppa dig själv. Att bita sig i tungan och istället lite vänligt nyfiket fundera över; Vad är det som gör att personen reagerar, agerar eller beter sig på det sättet? Vad ligger bakom beteendet?

Pröva och berätta gärna hur det går!

 

 

 

Blogginlägg november 2020:

Hej! I senaste inlägget i våras skrev vi om MI och Covid 19. Vi ställs tyvärr fortfarande inför många utmaningar: vi förhåller oss hela tiden till ny information som vi diskuterar med våra medmänniskor, vi försöker att ändra beteenden och vanor och vi motiverar oss själva att hålla ut.  

I MI-teamet, liksom på hela APC, arbetar vi med den digitala omställningen det vill säga att göra om alla våra aktiviteter till digitala och det finns både för- och nackdelar med det sett både från deltagar- och arrangörshåll. Vilka är dina erfarenheter av att delta i våra digitala MI-aktiviteter?   

Här kommer att axplock av våren 2021:s utbud som planeras utifrån att vara helt eller delvis digitalt beroende av Covid 19:

·        Grundkurs i MI, 3,5 dagar, start den 28-29 januari, begränsat antal platser, först till kvarn. För all vård- och rehab personal. Klicka på länk för information och anmälan: https://www.cefam.se/sok?view=event&id=1006

Grundkurs i MI, 3,5 dagar- för REKO, start 9 februari, Begränsat antal platser, först till kvarn. Mer information kommer inom kort på vår hemsida.

KI:s Uppdragsutbildning i MI, 7,5 hp, med start i april. Klicka på länk för information och anmälan: https://admin.kiuppdrag.se/Portal/Public/Ems/CourseTermInfo.aspx?ctid=3768

Digital Workshop i MI- repetera och fördjupa dina MI samtalsfärdigheter

klicka på länk för information och anmälan: https://www.cefam.se/sok?view=event&id=1056

Handledningar i MI, klicka på länk för information och anmälan: https://www.cefam.se/sok?view=event&id=1057

MI-teamet består av:

Sofia Trygg Lycke, (team-koordinator) Sofia.trygg-lycke@sll.se

Anne Claesson, anne.claesson@sll.se

Jenny Lindrot, jenny.lindrot@sll.se

Lene Nordstrand, lene.nordstrand@sll.se

Inom teamet försöker vi vidareutbilda oss inom MI och vi är glada att berätta att vi alla nu är medlemmar i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) och två av oss har deltagit i MINT:s certifieringsprocess och kallar oss MINT Certifierade MI-tränare. MINT är en internationell ideell organisation som arbetar för kvalitetsutveckling och uppdatering av MI och organiserar både nationella och internationella konferenser där vi kan fördjupa och förankra våra MI-kunskaper.

Vill du veta mer om oss eller vårt kursutbud?  Håll utkik på vår hemsida eller hör av dig till någon av oss i MI- teamet. Kanske vill du kommentera detta inlägg, gör gärna det!

Välkommen till våra aktiviteter !

BLOGGINLÄGG APRIL 2020:

Hej!

Här kommer ett  MI-inlägg i Corona-tider: Nu ser vi människor göra stora beteendeförändringar tex om hur vi rör oss i samhället, hur vi umgås och hälsar på varandra, hur vi tvättar händerna och det är intressant att studera och lyssna på hur olika människor kan uppfatta samma information (här: nationella rekommendationer) och vad man gör med informationen. Hur kan man motivera till att  följa rekommendationer ? Hur kan man göra för att hålla ut och fortsätta följa rekommendationerna under längre tid ?

Kanske är det så att MI behövs mer än någonsin. MI innehåller ju flera verktyg och  för att inte tala om själva MI-andan för att öka följsamhet och minska på motstånd till att göra förändringar. MI har  också verktyget FGF för information i dialog för att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer om hur minska smittspridning och därefter utforska var personen befinner sig motivationsmässigt om ämnet tex med hjälp av skalfrågor om beredskap att göra förändringen och vidmakthålla den.

Det vore intressant att höra från dig som använder MI hur det går och vad som är hjälpsamt i samtalen när det gäller motivationen till ovan, vad säger du?

Vill gärna flagga för Liria Ortiz bok ”MI vid pandemier”, här kommer länk till boken som Liria generöst delar med sig av:

https://www.dropbox.com/s/zrpwten9d6m5orp/MI%20vid%20Pandemier%2C%20Liria%20Ortiz%2C%202020.pdf?dl=0

I en handledningsgrupp för REKO hade deltagarna läst boken och tyckte den hade många bra konkreta exempel, särskilt i arbetet som REKO, på hur man kan arbeta med sin  egen rättningsreflex med hjälp av MI i samtal  med patienter. Hur man med hjälp av olika  MI- verktyg ( tes BÖRS) kan utforska tillsammans med patienten hur hen ser på situationen och på att eventuellt göra beteendeförändringar. Genom att reflektera, sammanfatta och bekräfta hens styrkor och resurser kan man visa empati och acceptans. 

Vad händer i MI-teamet på APC?

Vi arbetar på enligt planering. Det mesta numera digitalt. Vi har grupphandledningar i grundkurserna via Skype vilket fungerar väl enligt både deltagare och handledare samtidigt som alla vittnar om att man ser fram emot att ses fysiskt igen. Vi hoppas det blir snart.

I handledningsprojektet för REKO har vi också grupphandledningar via Skype och planerar fortsätta med det under majmånad då även projektet kommer att utvärderas med hjälp av fokusgruppsintervjuer via Skype och enkäter för de deltagare som nu gått i handledning under ca 12 månader. Det blir spännande att se vad utvärderingen kommer att visa !

Vad är på gång till hösten i MI-teamet?

Nyhet blir workshops om MI, eventuellt digitalt, med olika teman: Exempelvis hur man kan använda MI för att:

·         bemöta dissonans/ motstånd

·         locka fram motivation

·         skapa partnerskap och öka samarbetet i det personcentrerade förhållningssättet.

Håll utkik på vår hemsida om inbjudan till dessa tillfällen, det är kostnadsfritt och först till kvarn, begränsat antal deltagare. Vi tar gärna emot fler förslag på vad du skulle önska att vi tog upp för teman.

Vi arbetar också med att ta fram en delvis digital grundkurs i MI och undrar hur intresse ser ut för en sådan: skulle du vilja delta i en test-körning av en sådan kurs?

Kursen skulle pågå ca 4 månader med en heldags träff fysiskt på APC, då vi övar på MI.  Kursen avser att motsvara vår 3,5 dagars kurs så det blir mycket självständigt arbete dvs att läsa in sig på teori-delar och reflektera över dessa och titta på demofilmer om MI. Kursen planeras också innehålla två hemuppgifter: att spela in samtal med kollega/anhörig och försöka använda MI; vilket man får återkoppling på i  mindre grupp, digitalt eller fysiskt för att reflektera över sina MI-färdigheter. Håll utkik på vår hemsida  mer information om detta som har efterfrågats av många.

Lite om MI-verktyg:

BÖRS står för Bekräfta - Öppna frågor - Reflektioner och Sammanfattningar och används  genomgående i ett MI-samtal för att skapa bra samtalsklimat grundat på samarbete om att utforska kring och stärka en persons egna skäl till att göra förändring.  Man talar i MI om att sträva efter MI-melodin som  består av att vi försöker göra dubbelt så många reflektioner som frågor vilket kan möjliggöra för personen att höra sina egna ord, vilka spelar stor roll i förändringsprocessen. Med reflektionerna visar vi också på empati  vilket är av stor betydelse för att förändring kommer att göras av patienten.

Skalfrågor används i MI för att ta reda på var patienten befinner sig motivationsmässigt och för att framkalla mera motivation. Motivation  både består av att vilja och att tro sig kunna göra så delar man upp det i frågorna: ”Hur viktigt är det för dig att göra förändringen på en skala från 0-10 ?” och ”Hur säker är du på att du klarar av att göra förändringen på en skala från 0-10 ?” När vi vet svaret finns det följdfrågor som tex ”Så du säger en 5:a, hur kommer det sig att du inte säger en 2-3.a?” eller ” Vad skulle du behöva för att sätta en högre siffra?”. Dessa frågor syftar till att locka fram mer motivation.  Slutligen kan vi fråga” Hur beredd är du på att göra förändringen på en skala 0-10? ”

FGF står för Framkalla - Ge –Framkalla – ett verktyg för utbyte av information

Först ber vi om lov att tala om ämnet tex ” är det ok att vi talar några minuter om din rökning?  Därefter:

F= Framkalla vad hen vet om ämnet, tex ” Vad känner du till om rökningens negativa konsekvenser ? ”

G= Ge information, sakligt och kortfattat , tex ” Forskning visar att…

F= Framkalla  vad hen tänker om informationen, tex ” vad tänker du nu när du hört detta, hur blir det för dig? ”

FGF handlar om information i dialog  vilket möjliggör samarbete och kan framkalla motivation.

Kommentera gärna inlägget, detta forum är till för dialog. Välkommen hit !

Hälsar MI-teamet 

Blogginlägg 2020-01: Om projekt Kollegial handledning i MI för rehab-koordinatorer

Varför detta projekt ?

Den psykiska ohälsan ökar i samhället och enligt Försäkringskassan står psykisk ohälsa för ca hälften av alla sjukskrivningar i Sverige. Psykisk ohälsa medför stort mänskligt lidande och stora kostnader för samhället enligt SKR och därför finns den relativt nya och viktiga funktionen rehab-koordinator (REKO) i vården med syfte att, så tidigt som möjligt i sjukskrivningen, koordinera insatser för att patienten ska kunna återgå i arbete/sysselsättning. Funktionen är utvärderad 2018 av HSf.

 

Samtalet är REKO:s främsta verktyg. För att underlätta för patienten att förändra sina levnadsvanor tex öka fysisk aktivitet för att uppnå förbättrad psykisk hälsa för att kunna återgå i arbete kan Motiverande samtal, MI, användas.

MI är en evidensbaserad, personcentrerad samtalsstil som REKO bör kunna.  

 

Varför det? Studier visar att följsamheten kan öka och motståndet minska då ”MI-utövaren”  strävar efter att ge patienten möjlighet att formulera och förankra sina egna skäl till att genomföra beteendeförändringar.

Forskning visar också att regelbunden handledning i samtalsstilen Motiverande samtal, MI, behövs för att bibehålla/utveckla MI-färdigheter efter avslutad grundkurs.

 

Därför har projekt Kollegial handledning i MI startat och pågår för REKO under 2019-2020 på APC. Projektet vänder sig till alla REKO i Region Stockholm, idag drygt 60 personer, som gått en grundkurs i MI. 

 

Vilket syfte har projektet ?

Syftet med projektet är att stärka tilltron till den egna förmågan att genomföra MI- samtal med patienter sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.

 

Vad består den kollegiala handledningen i MI för REKO av ?

Den kollegiala regelbundna handledningen i MI  består av fyra fysiska träffar a 2-3 timmar per år och leds av projektledaren.  Det ”kollegiala” består i att det enbart är REKO som deltar vilket visat sig vara uppskattat då REKO-funktionen är nystartad och under utveckling och då arbetsuppgifterna är specifika.

 

Deltagarna övar via rollspel och realplay på olika MI-samtalsfärdigheter.

Deltagarna uppmuntras att ta med inspelade patientsamtal, alltid med patientens skriftliga samtycke, som lyssnas på vid handledningstillfället för att få återkoppling på - i MI anda; det vill säga, präglat av välvilja och acceptans. I ett tillåtande klimat kan frågor som ” hur hade jag kunnat göra annorlunda, bättre ?” eller ” vad och hur hade jag kunnat säga för att hjälpa patienten att öka sin motivation ?” dyka upp och diskuteras.

 

I tidigare projekt har återkopplingen beskrivits som ”stärkande och inspirerande” även om det också ”kan vara svårt och skrämmande att dela samtal med andra” deltagare. Därför är det viktigt att gruppklimatet upplevs som tryggt, tillåtande och stödjande vilket betonas då återkopplingen ges i MI-anda det vill säga med välvilja och acceptans.

 

Slutligen, uppmuntras deltagarna att skicka in sina inspelade samtal till kodningslaboratorium för objektiv bedömning vilket kan upplevas som ett stort steg att ta. Deltagaren kan därför förbereda sig och uppmuntras kollegialt under handledningens gång och själv välja om hen vill skicka in samtal för bedömning.

 

Vad har vi genomfört under 2019 ?

Ett tjugotal personer har, under 2019, deltagit i fem olika grupper vid totalt 13 handledningstillfällen. Dessa grupper fortsätter under handledningen under 2020 för att därefter utvärderas. Inspelade samtal har skickats in för kodning till kodningslaboratorium som har gett objektiv skriftlig återkoppling.

 

Hur kommer projektet utvärderas?

Utvärdering av projektet kommer att ske med hjälp av enkäter, före och efter handledningsperioden, om tilltron till den egna förmågan att genomföra MI samtal med patienter med psykisk ohälsa. Det kommer även att ske fokusgruppsintervjuer för att ta reda på deltagarnas upplevelser av att delta i  den kollegiala handledningen  i MI.

 

Vad hoppas vi på kommer att ske under 2020 ?

Vi hoppas att fler deltagare inspireras till att skicka in samtal under 2020 till kodningslaboratorium. MI-färdigheter kan mätas och kodningsresultatet är beskrivet  ”som att få ett kvitto på hur mycket MI  det finns i ett samtal”. Detta är ett unikt tillfälle att kostnadsfritt kvalitetssäkra sin samtalsstil !

 

Vilket mål har då projektet slutligen ?

Målet är att REKO ska kunna erbjuda patienter med psykisk ohälsa kvalitetssäkrade MI-samtal.  

Vill du veta mer om ovan beskrivet projekt ? Se tidigare blogginlägg från 2019 eller kontakta mig på anne.claesson@sll.se

 

 

Rehabkoordinatorer (REKO) samtalar om Motiverande samtal, MI, och om projekt kollegial handledning i MI för REKO:

”Hur hittar jag hem med MI som REKO ? ”

Det är maj 2019 och några REKO har samlats för fokusgruppsintervju i samband med handledningstillfälle. De har deltagit och deltar i den pågående, regelbundna grupphandledningen i MI (4 tillfällen per år)  sedan 2018 och har intervjuats om vad som fick dem att delta i handledningen och vilken betydelse handledningen haft för dem för tilltron till den egna förmågan att genomföra MI-samtal. De har alla gett sitt godkännande till att publicering av intervjun sker.

Så, vad fick dem att delta i projektet ?

Någon beskriver MI som:

 ”ett hantverk” som kräver ”övning och handledning”, en annan beskriver  att det var för att  ”repetera, få bolla med andra, diskutera senaste forskningen, hänga med i utvecklingen utveckla, ta upp problematik kring metoden och gå vidare” som hen valde att delta i projektet.

Frågor som ”hur ska vi samsas MI och jag i den här rollen? ”och ”hur hittar jag hem med MI som REKO ?” kom upp och visar på att REKO-rollen är ny, komplex och under utveckling.

En REKO uttryckte:

 ”eftersom det är en försöksverksamhet och vi håller på att uppfinna  något så finns det ett jättestort behov att bara bolla, prata, hantera och göra bättre ” och samma person sa även ” jag kände och känner väl fortfarande ibland frustration, i den här nya yrkesrollen och att ha stort behov av att ha verktyg, att kunna arbeta med patientens process också,  vi möter  patienten som vi ska stödja att  återfå arbetsförmåga och hitta en väg ut ur sjukskrivningen, det här kändes från början  som ett sätt att få stöd i den här nya rollen som REKO det gjorde att man kanske kunde bli lite professionell så att det inte bara blir  att man bara  håller på och pratar i allmänhet, lite mer substans, är ju en metod som har evidens.”

Slutligen var de överens om  fördelen med att handledningen var enbart för REKO:

"har ju varit väldigt bra för att REKO är en ny funktion och inte så klart hur man använder MI i den rollen” så ”man behöver handledning i REKO-rollen också, Det blir lite dubbel handledning” konstaterar en av dem.

Vilken betydelse har då handledningen med återkoppling från grupp och handledare haft  för dem vad gäller tilltron till den egna förmågan att genomföra MI-samtal?

De beskriver dels att:

”det är stärkande att våga spela in (samtal), jobba vidare med det, finns alltid något positivt, även om det är svåra samtal, det får man respons på, så det är ju väldigt bra” och dels ” att det är positivt att hjälpa andra:  kunna ge feedback dels ge feedback höra vad är som är bra och  vad är mindre bra...  jag blir säkrare på min förmåga att identifiera höra vad är det som är bra och vad det blir mindre bra,  det stärker min utveckling, det gör mig säkrare.

En REKO uttrycker:

”Min tilltro har ökat allt eftersom. Få höra sig själv med andra,  det var jätteläskigt första gången. Stärkt mig att känna mig modig, utelämnande, samtidigt utvecklande positiv känsla att våga, gå utanför sin komfortzon samtidigt får man tillbaka att man höjer sin kompetens, det är väldigt så och man sitter och lyssnar utifrån: titta på saker som händer i rummet ; tror det är likadant jag gör när jag är med patienten nu ”vad är det som händer ”? och sen går in igen så man inte bara slukas i det.”

En annan REKO beskriver att:

”handledningen har verkligen varit stärkande, eftersom man kan känna att MI var abstrakt i början, svårt att greppa ”vad är det man gör egentligen ? ” i och med handledningen varit mer konkret och återkopplingen gör MI konkret.”

Och en REKO strålar när hen utbrister ” jag tycker man blir glad, det ger glädje i mitt jobb, inspiration, pröva nytt, igen, testa, väcker inspiration framåt tycker jag handledningen ger ”. Och övriga två instämmer J J J.

Projektet rullar vidare och redan i september startar 2 nya handledningsgrupper i MI med bland annat deltagare som avslutade grundkursen i MI i våras. Det blir spännande att följa och höra  hur de upplever handledningen om 12 månader. 

Så genomförs en  kostnadsfri grundkurs till för REKO i höst, se länken _{http://akademisktprimarvardscentrum.se/kurser?view=event&id=919}

för mer information och bokning. Plats finns kvar! Grundkursen följs av  regelbunden grupphandledning.

Så håll utkik om du är intresserad att veta mer om projektet!  

 Vill du veta mer om REKO-uppdraget? Läs då gärna tidigare blogginlägget.

Vad tänker du när du läst denna text ? Vad väcker den för tankar och frågor hos dig ? Välkommen att höra av dig till mig på  anne.claesson@sll.se