onsdag 13 mars 2019

Samtal kollegor emellan


 

Samtal kollegor emellan

A:  Hej! Vad känner du till om Rehabkoordinatorer i primärvården (REKO) ? 

B:  Hej! Väldigt lite, egentligen ingenting, bara hört dig nämna ordet några gånger.

A: Är det ok att jag berättar lite om dem och om projekt kollegial handledning i Motiverande samtal, MI, för Rehabkoordinatorer som pågår på APC ? 

B: Ja, gärna, jag har några minuter.

A: Rehabkoordinatorns uppdrag är att underlätta för personer som är sjukskrivna, särskilt de med risk för att bli långvarigt sjukskrivna, att återgå till arbete/sysselsättning. REKO är länken mellan patienten och läkare, arbetsgivare, försäkringskassan och samordnar många samtal/möten med alla dessa.

För att möjliggöra en god samverkan kring patienten har landstingen i överenskommelse med regeringen, successivt utvecklat funktionen inom hälso- och sjukvården. Det finns idag cirka 60 REKO i Stockholms primärvård. De är oftast anställda på en primärvårdsrehab, men utför uppdraget på husläkarmottagningarna. För att underlätta för patienter med psykisk ohälsa att återgå till arbete/sysselsättning får alla REKO gå en kurs i försäkringsmedicin 7,5 hp och grundkurs i MI.

Att använda MI, som är en samarbets- och målinriktad, evidensbaserad samtalsstil, kan vara till hjälp för patienten att i samtalet utforska och formulera sina egna möjligheter, skäl och förmågor till att återgå till arbete/sysselsättning. Följsamheten kan därför öka.

B: Hur kan det vara möjligt ? 

A: Jo, för att samtalsstilen MI genomsyras av MI-anda dvs medkänsla, empati, betonande av autonomi och acceptans och alltid är värderingsfri. Så när du hört detta, vad tänker du om det alltså om att REKO använder MI och går på handledning i MI ?

B: Oj, jag hade inte en aning ens om att REKO fanns i primärvården, än mindre att de uppmuntras använda MI, det var intressant, men vad ska då detta projekt leda till ?

A: Syftet med projektet är att öka kompetensen och stärka tilltron till den egna förmågan  att genomföra MI-samtal med patienter med psykisk ohälsa. Forskning visar att effektivaste sättet att lära sig MI är genom att delta i kollegial regelbunden handledning i MI, efter avslutad grundkurs. I detta projekt, möts deltagarna i mindre grupper: 4 ggr /år, 2-3 timmar /tillfälle och lyssnar på  varandras inspelade samtal, kodar och ger varandra återkoppling i MI-anda.

Syftet är också att kvalitetssäkra samtalsstilen MI. I MI gör man detta genom att skicka in autentiska samtal till kodningslab. Kodningslabbet ger objektiv återkoppling på REKO:s samtal med patienterna som gett sitt skriftliga samtycke till inspelning. Vad tänker du nu om detta?

B: Det låter spännande, ambitiöst men också svårt, hur ska man kunna rekrytera deltagare och få folk att våga skicka in samtal för kodning ? Det verkar vara en utmaning!

A: Rekrytering är svårt, idag ser det ut som REKO har alltmer att göra och just därför kan det vara bra att använda MI. Tanken med MI är, som sagt, att underlätta i arbetet, inte att ”göra en sak till ”. Då samtalen är strukturerade och fokuserade på patientens motivation så kan de också bli effektiva. Ett MI-samtal behöver inte vara långt. Genom att delta i handledningen stärks, förhoppningsvis, tilltron till den egna förmågan att använda MI så man vågar spela in samtal och skicka till kodningslab.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Så kan ett samtal låta om man använder verktyget FGF som vi ofta använder i MI vid information i dialog. FGF står för:

Framkalla; dvs fråga vad hen vet om ämnet, framkalla hens kunskap om det

Ge (behandlaren ger information)

Framkalla; fråga vad hen tänker/känner till om ämnet efter att fått/ gett informationen ( dvs framkalla hens tankar och känslor om ämnet).  

Det är mer hjälpsamt att personen blir stärkt än att ”förmedlaren” får känna sig ”duktig” så vi bekräftar gärna personen ” Du kan en hel del om detta! ” Om det behövs att vi ger information ber vi om lov att få göra det till exempel ”är det ok att jag berättar vad jag känner till om…? ” Oftast får vi lov.

FGF går utmärkt att använda med patienter vid information i dialog. Man talar i MI om två ”experter” vid mötet: patienten som är experten på sitt liv och behandlaren som expert inom sitt yrkesområde. Och dessa två samarbetar, samtalet sker i dialog. FGF och andra verktyg får du lära dig att använda på grundkursen i MI och på den kollegiala handledningen i MI. Vill du veta mer om projekt kollegial handledning i MI för REKO ? Eller delta? Det finns platser kvar! Hör av dig till mig: anne. claesson@sll.se.

Kollegial handledning finns även på APC för all vård-rehabpersonal med samma upplägg och innehåll  och leds av MI-ambassadör och leg. dietist Jenny Lindrot. Gruppen startade den 19 februari, med 4 deltagare, plats finns kvar om du vill delta. Kostnadsfritt. För mer information om det kontakta jenny.lindrot@sll.se

måndag 28 januari 2019

Premiär - nyårslöften och kursinformation


Hej alla MI-intresserade i primärvården!

Måndag 28 januari 2019:
Premiärdags! Här kommer  ett första inlägg från MI-teamet och vi hoppas att  du vill följa oss här och ha en dialog med oss om Motiverande samtal, MI: om allt mellan senaste nytt från oss om fortbildningsaktiviteter och forskningen om MI till dina erfarenheter, frågor och synpunkter om att använda MI med patienter.
Bloggen är tänkt att vara en blandning av nyhetskälla  och inspiration och att du går härifrån stärkt, berikad och med en känsla av att det var värt att logga in, att det gav mersmak och att inläggen kanske sår frön till  egen utveckling av MI. Välkomna att följa oss !

Nytt år, kanske nya löften, löften om förändring…..  Måste börja använda tandtråd. Vill begränsa mitt mobilanvändande. Behöver stänga av serierna klockan 23 senast. Kan ta med matlådor till jobbet.  I MI kallas detta förändringsprat dvs det som personen uttrycker i form av önskan, behov, förmåga och skäl till att vi funderar på att göra en förändring.  I MI kallas det också för målbeteende dvs beteende som personen själv kan ändra på ” att börja träna” ” att sluta röka”, att halvera alkoholkonsumtionen”.
Ja, så kan några av våra löften låta och vi kämpar kanske fortfarande med dem såhär i slutet av oxmånaden januari. Något kanske vi redan har gett upp och tänker ”att det var inte läge nu”, ”det tar jag tag i sen”, ”det var inte det viktigaste ”.

Det är bara att bestämma sig ”, ”det är bara att göra” hör vi ofta. Om det bara vore att göra/bestämma sig så varför gör då inte fler människor förändringar av tex  levnadsvanor?  Vad är det som håller oss kvar i nu-läget fast vi vet att det är skadligt att äta onyttigt och vara stillasittande?  Skälen kan vara många och ibland inte helt synliga för oss själva ens. Kanske är allt ett enda virrvarr av tankar och känslor om saken, dilemmat. Kanske sitter vi inte inne på den kunskap som skulle kunna vara ögonöppnande för oss. Kanske avbryter vi tanken innan den ens får ta form med ” vi har alltid gjort såhär i vår familj.

Om/när vi har kommit en bit på väg, står vi där och väger för eller emot, för en monolog med oss själva, funderar om det är värt att göra den kanske mödosamma resa som förändringen kan innebära. Och vi kanske räds för det kan vara både skrämmande, svårt och skamfyllt att börja titta på sitt nuvarande beteende/liv, våga blicka framåt och se fördelarna med  att göra förändringen. Förhoppningsvis att dessa fördelar blir fler och mer lockande än de med nuläget. 

Kanske känner vi att vi kan klara av att göra förändringen på egen hand eller med vår närmsta omgivnings stöd. Eller kanske står vi bara och stampar och känner en känsla av blandad uppgivenhet och ett sista uns av hoppfullhet  ”Sista chansen nu, i år ska det ske, kanske går det om jag söker professionell hjälp/stöd”.  ”Har hört att på vårdcentralen finns det distriktssköterskor som erbjuder motiverande samtal om levnadsvanor och dietisten/fysioterapeuten på primärvårdsrehabiliteringen erbjöd visst min granne det senast hen var där, kan det vara något för mig? ”

Att utforska olika scenarier av beteendeförändringar tillsammans med en MI-behandlare i MI-anda dvs i ett klimat som är värderingsfritt, lyhört, empatiskt, autonomistödjande ja, accepterande kan kanske vara ett sätt att hålla nyårslöftena. En MI-resa..…..med  professionellt stöd. Vad tänker du om detta ? Anne Claesson, MI-utbildare

Vi är redan igång! Ett axplock från våra fortbildningsaktiviteter januari och februari:

Uppdragsutbildning, KI, MI i primärvården, 7,5 hp avslutades den 21/1.

 Nyheter:
·         MI grundkurs för elevhälsan

·         24-25 januari  Grundkurs för rehabkoordinatorer (REKO), blev fullbokad direkt.

·         MI grundkurs skype 31/1-1/2 och  MI grundkurs 14-15/2 för all vård och rehabpersonal

·         Kollegial handledning för all vård och rehabpersonal

·         Kollegial handledning för REKO

 Så finns även möjligheten att boka-vi-kommer om ni är en grupp på din arbetsplats som vill att vi kommer till er och fortbildar till exempel 20 minuter -3 timmar  MI introduktion.

Läs mer och boka in dig via: